LDC startsida
Lundensisk dator- och nätverkshistoria
  LDC – Lunds universitet
 
En historik över datorsystem och nätverk vid Lunds universitet. Händelserna är huvudsakligen sedda från LDCs horisont. Mot slutet finns också en sammanställning över Styrelse och ledning vid LDC under åren som gått.

Sist finns dessutom en sammanställning över de särskilda system som använts för tyngre beräkningar.

Med reservation för eventuella fel.

1947-48 En svensk femmannadelegation, vari ingår Carl-Erik Fröberg från Lund, besöker bl a Princeton och Boston i USA för att undersöka möjligheterna att bygga en datamaskin för Sveriges behov. På detta sätt anknyter utvecklingen i Lund direkt till starten för den automatiska databehandlingen i Sverige.
1955-56 SMIL, SifferMaskinen I Lund, byggs vid blivande avdelningen för numerisk analys (Carl-Erik Fröberg och Kjell Jönsson), till stor del efter ritningarna för BESK (i Stockholm). Dessa ritningar har ställts till förfogande av Matematikmaskinnämnden varifrån Gunnar Wahlström också medverkar som ansvarig SMIL-konstruktör.
1956 SMIL tas i drift i augusti 1956 som en av Sveriges första datamaskiner. Officiell invigning sker 17 november 1956 i närvaro av bl a ecklesiastikminister Ivar Persson (Skabersjö).
SMIL får snart en betydande användning bland institutioner vid Lunds universitet och senare även Lunds tekniska högskola, särskilt fysik och kemi. Även en viss extern verksamhet förekommer, bl a i samverkan med företag som Kockums, PLM och Sockerbolaget.
Maskinen programmeras i maskinkod. Inmatning av program sker via hålremsa, viss styrning av exekvering utförs via manöverpanelen (direkt binär inknappning).

SMIL är Lunds första dator, och under många år också den enda. SMIL får stor betydelse för utvecklingen både inom universitetet (tidig datalogutbildning, efterhand tillkomsten av LDC, databehandling inom bl a naturvetenskap, kulturgeografi och lingvistik) och för flera industrier i södra Sverige (bl a Kockums varvsindustri).

1962 feb SMIL förses med en kompilator för Algol 60 konstruerad av Torgil Ekman och Leif Robertsson vilket gör SMIL mycket lättare att använda.
1965 Lunds datacentral bildas 1 juli 1965. Fullständigt namn är Lunds datacentral för forskning och högre utbildning, efterhand oftast förkortat LDC. Som styrelse fungerar en lokal datanämnd, under ledning av Stig Hammar, vid Lunds universitet.

I avvaktan på ett modernare datamaskinsystem körs viss bearbetning på Uppsala datacentral, via remote-terminal (hålkortsläsare och radskrivare).

1966 juli Lennart Bensryd och Arne Sundström får sina första förordnanden, benämning "1:e byråingenjör med funktion som stödprogrammerare".
1968 apr Ingemar Dahlstrand tillträder som chef för LDC.
1968 STUD (Styrelsen för universitetens datacentraler) inrättas 1 juli 1968 som en gemensam styrelse för alla universitetsdatacentraler i Sverige. Stig Hammar från Lunds universitet är verkställande ledamot i STUD och utgör tillsammans med Ingemar Dahlstrand också ett verkställande utskott för LDC. STUD verkar under tiden fram till 30 juni 1977.
1969 LDC får nya lokaler i en tillbyggnad på Matematikhuset (invid korsningen Sölvegatan - Tornavägen).
1970 I början av året (7 februari 1970) ger SMIL ifrån sig sin sista suck. Två dagar tidigare har slutligt leveransprov körts för en ny stordator. Det är en Univac 1108 som under 1969-70 installerats i de nya lokalerna. Hålkort används för inmatning. Efterhand förses systemet med självbetjäningsterminal (hålkortsläsare och skrivare) för kunder.

Fjärrterminaler kopplas in bl a i Växjö och Linköping. Malmöhus läns landsting, MLL, är en stor kund vid LDC innan man sätter upp ett eget Univac-system. Dataavdelningen vid MLL går så småningom in i Kommundata (senare TietoEnator).

Under 1970-talet börjar även interaktiva terminaler användas, dels synkrona Uniscope-terminaler, dels enklare asynkrona terminaler. En av de första asynkrona terminalerna är en högljutt rasslande Olivetti-terminal. Senare anskaffas fler och fler bildskärmsterminaler, bl a många HP-terminaler.

För inkoppling av asynkrona terminaler bygger LDC (efter idé av Jan Engvald) en s k ASK, Asynkron-Synkron Konverter. Ganska många ASKar produceras, varav några säljs även till andra Univac-installationer i Sverige.

1979 sep Den gamla Univac 1108 byts mot en ny Sperry-Univac 1100/80 vid LDC.
(Univac byter namn ett antal gånger under åren: Univac, Sperry-Univac, Saab-Univac, Sperry, efterhand Unisys.)
1980 Arne Sundström tillträder som chef för LDC. Han har tidigare i perioder vikarierat som chef.
1981-08-12 IBM lanserar sin Personal Computer (PC) som blir en större framgång än vad IBM's ledning väntat sig. Den första modellen har ingen hårddisk, enbart en eller två diskettstationer (för 5.25 tum disketter).
Som operativsystem används DOS (Disc Operating System) från ett litet och ganska okänt företag Microsoft, ägt av bl a Bill Gates.
Efterhand kommer IBM PC att utgöra en slags "standard" för persondatorer från många olika tillverkare.
1982 maj Den första VAX-datorn, VAX 11/780, installeras vid LDC. Den kallas under upphandlingen Dator-2, sedan LDC-VAX och blir slutligen döpt till Vega.

I samband med detta börjar ett terminalväxelnät byggas upp. Det baseras på Upnod-växlar och hanterar asynkrona terminaler och datorportar. Ett testnät med 3-4 växlar körs igång under sommaren 1982. Men nätet växer snabbt. Kanske alltför snabbt, eftersom nätet under en tid lider av vissa driftproblem. Namnet LUNET (Lund University Network) börjar användas.

1982/83 Under början av 1980-talet startas ett tidigt SUNET-projekt. Inom detta installeras X.25-växlar på de större universitetsorterna i Sverige. Dessa växlar ansluts till Televerkets Datapak-nät (fast namnet varierar). Till X.25-växeln finns en PAD (Packet Assembly-Disassembly) så att både utgående och inkommande asynkron terminaltrafik kan hanteras. Efterhand ansluts terminalväxelnät (oftast Upnod-växlar) på de olika universitetsorterna. Man kan därmed koppla upp en terminal mot ganska många datorer i Sverige.

Ett enkelt filöverföringsprogram SAFT (Simple ASCII File Transfer) tas fram vid QZ (Stockholms datacentral). Det finns för flera olika datorsystem. Först efter några år kommer Kermit och konkurrerar ut SAFT.

1983 aug KCVAX, VAX 11/780, köps av kemisterna i Lund. Datorn placeras vid LDC.
1984 feb Castor och Pollux (2 st VAX 11/750) körs igång vid LDC för utbildning inom linjerna EFD vid LTH. (Castor var igång redan i november 1983). Mellan Castor, Pollux och Vega körs ett första litet DECnet nätverk på synkrona serielinjer.
1984 Apple lanserar Macintosh-datorn. De första Macintosh-datorerna i Sverige hamnar i Lund genom att Skotte Mårtensson och Kjell-Åke Modéer råkat vara med vid lanseringen i Boston.
1984 sommar Ethernet (drygt 20 m koaxialkabel) installeras vid LDC. Nätet sammanbinder VAX-datorerna Vega, Castor, Pollux och efterhand också KCVAX. Likaså läggs Ethernet (uppåt 500 m kabel) inom E-huset vid LTH. Samma kabel når också genom en kulvert över till M-huset.

DECnet körs också på en fast synkronlinje till Linköping. Så några datorer i Lund och ett större antal i Linköping sitter nu i samma nät.

1984-85 En av flera utredningar om datorverksamheten vid universitetet genomförs. Den grundläggande principen om ett "decentraliserat primäransvar" fastläggs. Diskussioner förs om inrättande av en "central dataenhet".
1985 jan En särskild array-processor, FPS-164 från Floating Point Systems, ansluts till KCVAX. Beräkningskapaciteten är ca 11 Mflops.

Den 17 januari 1985 registreras Internet-domänerna lth.se och chalmers.se. De enda svenska domäner som fanns innan dess var enea.se (sedan 1983-04-07) och luth.se (sedan 1984-05-03). Namnen lth.se och lu.se är registrerade som dubbla namn på samma Internet-domän.

1985 sommar En optisk fiberkabel (den första) läggs mellan LDC och E-huset. En remote repeater från Digital används. Denna kabel är i bruk ända fram till 1993, då möss biter av kabeln!

Vid LDC finns 1985 datorerna Vega, Castor, Pollux, KCVAX. I E-huset finns följande: Pandora (Datorteknik), Shannon (TTT), Erlang (TTS), Alibaba (Tillämpad elektronik). Och i M-huset: Bode (Reglerteknik).

1985 sept För samhällsvetarnas behov installeras ett nytt VAX-system, en VAX 11/785, vid LDC. Systemet döps till Sirius.
1985 okt Den 30 oktober 1985 arrangeras en särskild informationsdag kring datakommunikation. Denna temadag blir sedan ett årligt återkommande arrangemang.
1986 vår SUNET sätter upp en MicroVAX II i varje region. Denna ansluts till Televerkets Datapak-nät (via lokal X.25-växel). SUNET får därmed ett landstäckande DECnet-nät (via ganska långsamma Datapak-linjer).
1986 juli LDC omorganiseras i en datordriftenhet (DDE) och en datakonsultenhet (DKE). DKE uppdelas i en systemgrupp (eller applikationsgrupp) och en konsultgrupp, där den senare innehåller vissa "fria resurser" (som en slags "central dataenhet"). Chefer för DDE och DKE blir Lennart Bensryd resp Christer Kjörning.

Under flera år har en förmedlingsverksamhet kring persondatorer växt fram. Men denna organiseras nu tydligare inom konsultgruppen vid DKE.

1986 sommar KCVAX blir en EARN/BITNET-nod (med namn SELDC51). SUNET stöttar detta. Internt i SUNET körs EARN-trafiken ovanpå DECnet till Stockholm där Sveriges landsnod i EARN finns, SEARN.
1986 höst Skisser på ett utbyggt LUNET presenteras. Nätet ses i fyra nivåer:
  1. Fjärrnät (WAN, Wide Area Network)
  2. Stadsnät (MAN, Metropolitan Area Network)
  3. Husnät (LAN, Local Area Network)
  4. Rumsnät (LAN, Local Area Network)

Fjärrnätet (mellan regionerna) hanteras via SUNET. Som stadsnät tänker man sig ett bredbandsnät med möjlighet till flera kanaler (i princip liknande ett kabel-TV-nät):

  • Bredbands Ethernet
  • Videokanaler
  • Token bus kanaler
  • Synkrona punkt-punkt förbindelser

Hus- och rumsnät är typiskt Ethernet.

1986 nov Ett nytt allmänt VAX-system tas i drift. Systemet är en VAX 8300 och kallas Gemini.
1986 nov En IBM 3090 med vektortillsats körs igång vid LDC 20 november 1986. Teoretisk toppkapacitet är 110 Mflops. Till detta system byggs delvis ett eget nät. IBM-systemet, som döps till Helios, används huvudsakligen av tre forskargrupper. Ett särskilt projekt och kompetenscenter sätts upp: LUNARC (Lund University NIC Application Research Center, där NIC i sin tur står för Numeric Intensive Computation).

Koaxialkablar läggs dels för IBM-systemets speciella behov, dels för ett testnät baserat på bredbandsteknik enligt ovan.

1987 vår Ytterligare ett VAX-system installeras vid LDC. Det är en VAX 8530 som döps till Adam. Detta system tar under året över de administrativa rutiner som tidigare körts på Unisys-systemet Uarda.
1987 sommar Gemini (VAX 8350) blir också en EARN/BITNET-nod (namn SELDC52, senare omdöpt till SELUND).
1987 sep En första omgång arbetsstationer för teknologer körs igång i E-huset (huvudsakligen VAXstation och Sun).
1987 höst Vissa diskussioner förs mellan SUNET och IBM om att bygga upp ett SNA-nät liknande SUNET DECnet. Men universiteten ställer sig kallsinninga till detta. Senare ansluts en del IBM-system till SUNET med TCP/IP (trots IBMs motvilja).
1987/88 Vid årsskiftet avvecklas Uarda, Unisys 1100/80 stordatorn vid LDC.
1988 vår Bredbandsnätet byggs inte ut vidare (utöver testnätet). I stället läggs nu optisk fiberkabel ut i plaströr på många håll. Denna utbyggnad av ett ryggradsnät blir möjlig genom centrala medel från Lunds universitet.
1988 Ekonomicentrum tas i bruk. Storsatsning görs på persondatorer kopplade till lokala filhanterare.
1988 maj Lolita, en HP 3000-dator för universitetsbiblioteket, installeras vid LDC och tas efterhand i drift.
1988 sommar SUNET övergår till fasta linjer, 64 kbps. I varje region placeras en Vitalink fjärrbrygga. Som DECnet-router används existerande MicroVAX II. Som IP-router sätts Cisco in. Därmed blir SUNET ett multiprotokollnätverk (med DECnet och TCP/IP som routade protokoll). Andra protokoll kan bryggas över, men detta görs endast i begränsad omfattning.
Med detta får Lund en första direkt anslutning till Internet.
1989 höst Alla anställda vid Lunds universitet får en datorpostadress i den tryckta person- och adresskatalogen. Adressen har följande utseende: Per.Nilsson@ldc.lu.se . Att på detta sätt ge alla anställda en datorpostadress är ganska unikt vid denna tidpunkt.

Under 1989 påbörjas också framtagningen av två särskilda programsystem för smidig datorpost på persondatorer: MacPost och PCpost.

1991 Efter fem år avslutas epoken för IBM 3090 i Lund, då systemet blir för dyrt att driva. Det ersätts av ett antal minidatorer RS/6000 (RISC-system) som placeras lokalt på de institutioner som deltar i LUNARC-projektet.
1991-08-06 World Wide Web, WWW, lanseras när Tim Berners-Lee (vid CERN i Geneve) skriver ett inlägg i nyhetsgruppen alt.hypertext. Projektets mål anges som att det ska vara möjligt att skapa länkar till information var som helst på jorden.
Webben hade till en början en ganska begränsad omfattning, fram till att webbläsaren Mosaic lanserades 1993.
1992 jun Arne Sundström slutar som datachef och blir AU-chef (från 2002 IT-chef) vid Lunds universitet.
1992 nov Anders Gillner (SUNET/KTH) visar informationssystemet Gopher på LDCs temadag om datakommunikation.
1993 apr Marianne Hassel börjar som datachef vid LDC.
1992-94 Det gamla terminalväxelnätet, baserat på Upnod terminalväxlar, avvecklas i huvudsak. Vid slutet av 1994 återstår endast ett fåtal växlar. Istället har de flesta arbetsplatser kopplats om för kommunikation via Ethernet-baserade nätverk (LUNET stadsnät).
1993 nov LDC visar informationssystemet World Wide Web (med visningsprogrammet Mosaic) på temadagen om datakommunikation. Samma dag visas också hur datornäten kan användas för videokommunikation, med programmet CU-SeeMe.
1993-94 En ny typ av informationssystem slår igenom. Mest kända system blir först Gopher och sedan World Wide Web. Från hösten 1993 börjar WWW-programmet (web-läsaren) Mosaic erövra världen (på IBM PC, Macintosh, Unix och VMS). Ett år senare kommer det Mosaic-liknande programmet Netscape. WWW-tekniken sprids därefter oerhört snabbt, även utanför universitetsvärlden.

RadioLAN-teknik börjar användas inne i Lund för att ansluta en del institutioner till stadsnätet i LUNET. RadioLAN klarar kortare avstånd (upp till några km) med fri sikt mellan antennerna.

1994 feb SUNET uppgraderas från 2 Mbps till 34 Mbps i centrala delar av nätet.
1994 sep Ett avtal tecknas mellan LU, Apple och Telia om utökad tillgång till datorer och datornät för studenter och anställda. Efterhand ska alla kunna omfattas.
1994 nov På den årliga temadagen visar LDC WWW-programmet Netscape. Hela temadagen sänds ut per video via Internet, med programmet CU-SeeMe.
1994 Det utbryter nästan "hysteri" kring Internet. Överallt talas och skrivs det om Internet. Statsminister Carl Bildt sänder datorpost till USAs president Bill Clinton. Tidningar fångar upp Internet-intresset. Vanliga skolor börjar intressera sig för Internet. En del av dem kopplar upp sig via LDC.

Kommersiella Internet-leverantörer växer fram. Både större sådana som SWIPnet (Tele2), TIPnet (Telia), Transpac (France Telecom) och mindre som t ex Personal Internet, AlgoNet och Josnet (Lund).

1994-95 I studentdatorprojektet testas en ökad tillgång till datorer och datornät för studenter. Under den första fasen omfattar projektet endast ca 10 institutioner.

En ny datanätsutredning görs med sikte på utvecklingen under kommande 2 + 3 år.

Så småningom svänger även Microsoft (med Bill Gates i ledningen) över till att satsa hårt på Internet i stället för på andra egna nätlösningar.

1995 CITU, Centrum för informationsteknik i utbildningen, inrättas vid LU, med Skotte Mårtensson som ledare. CITU får huvudansvaret för bl a studentdatorprojektet.

Student-TV producerar och sänder en serie om 4 program kring datorer och informationsteknologi, delvis inspelade vid LDC.

Under våren startar LDC regelbundna dagliga videosändningar via Internet (CU-SeeMe). Under dagtid sänds inspelande föreläsningsserier mm.

Atlanten-länken uppgraderas till 34 Mbps under sommaren. NORDUnet utnyttjar merparten av denna kapacitet.

Microsoft lanserar Windows 95 i en jättelik kampanj.

Hösten 1995 startar studentdatorprojektet i stor skala. Massutbildning av nya studenter.

1995 dec 18 december 1995 lanserar Digital Alta Vista, ett söksystem som indexerar i stort sett hela det kända Internet. Inom bara några veckor har Alta Vista fått en enorm uppmärksamhet och miljontals anrop görs dagligen till detta söksystem.
1996 apr 16 april 1996 görs en genomgripande omändring av alla nätnummer för TCP/IP. Ca 8 000 datorer inom Lunds universitet byter IP-nummer. En anledning är att frigöra nummerserier som utnyttjats dåligt.
1996 okt Marianne Hassel slutar som datachef vid LDC 20 oktober för att bli IT-chef på Domstolsverket i Jönköping.
1996 okt Under hösten omstruktureras LDCs verksamhet kring förmedling av persondatorer och arbetsstationer. PC-förmedlingen läggs ner och stänger 31 oktober. Tyngdpunkten förskjuts till mer rådgivning än förmedling/försäljning.
1996 höst Universitetet kör igång ett nytt ekonomisystem, baserat på Oracle Financials. Detta kräver stora insatser vad gäller utbildning, lokal utrustning (ett stort Alpha-system från Digital) programvara och central driftmiljö mm.
1997 vår En 11 år gammal DECnet-router (RTR56A, MicroVAX II) avvecklas under februari. Denna var en del i det första landstäckande datornätet, långt innan det kallades Internet. Med denna avveckling avslutas också användningen av Telias Datapak-nät.

Web-tekniken slår igenom allt mer. All slags information och dokumentation läggs upp på web-servrar. Vid LU finns uppskattningsvis mer än 200 web-servrar. Utöver Netscape används även Microsoft Internet Explorer som web-läsare. Allt fler system blir web-baserade, vid LU gäller det t ex Locus (lokalbokning) och LUCAT (katalogsystem).

POP-baserade e-postsystem dominerar med e-postprogram som Eudora och Pegasus. Men även web-läsare som Netscape och Internet Explorer används som postprogram. Fortfarande kör många Mac-användare MacPost vid LU.

1997 aug Sten Weijdegård börjar som datachef vid LDC.

Företaget Apple upplever stora ekonomiska problem och måste banta sin organisation rejält. Rykten om uppköpsplaner sprids. Vid en MacWorld-konferens i augusti annonserar Steve Jobs (som nu är tillbaka i Apple) att Microsoft går in i ett samarbete med Apple. Detta innebär bl a ett ekonomiskt tillskott på 150 miljoner USD.

1997 höst Snabb-LUNET börjar byggas upp. Detta är ett snabbare lokalt nät (upp till 100 Mbps) som efterhand ska ge ökad tillgänglighet genom vissa dubblerade funktioner. De första institutionerna ansluts i december 1997.
1998 jan Leverantören Digital köps upp av Compaq, som tidigare också köpt Tandem.
1998-05-15 LUNARC inviger ett nytt kraftfullt parallelldatorsystem från Cray / SGI (Silicon Graphics). Systemet drivs i LDCs datorhall.
1998 jun Microsoft lanserar Windows 98. I USA pågår en långdragen statlig och rättslig utredning kring Microsofts monopolliknade ställning på flera marknadssegment.
1998-07-01 Malmö högskola inleder sin verksamhet som egen högskola. Vissa utbildningar har redan getts under ett år. Från Lunds universitet förs Lärarhögskolan i Malmö och LTH Malmö över till den nya högskolan. 1999-01-01 överförs även Tandvårdshögskolan i Malmö.

Under uppbyggnadsskedet uttnyttjas både dator- och nätresurser vid Lunds universitet till viss del av Malmö högskola. Från starten 1998-07-01 driver LDC flera administrativa datorer, för bl a ekonomisystem och personalsystem, på uppdrag av Malmö högskola.

1998-07-01 Ett bibliotekskonsortium bildat av biblioteken vid högskolorna i Borås, Kalmar, Växjö, Örebro och Lärarhögskolan i Stockholm flyttar driften av ett bibliotekssystem till LDC. Systemet har under 1 år körts vid Göteborgs datacentral, men där avvecklar man denna typ av uppdrag i samband med omstrukturering (nerläggning).
1998 aug Apple lanserar en ny dator iMac, som får stor uppmärksamhet och ger en god försäljning. Apple blir under ledning av nygamle chefen Steve Jobs åter ett företag som går med vinst efter en upprensning i produktsortimentet.
1998-09-01 Bengt E Y Svensson, som 1998-07-01 avslutat uppdraget som prorektor vid LU, slutar även som ordförande i LDCs styrelse. Han har under tiden blivit ordförande i styrelsen för Högskolan Kristianstad.
Bengt E Y Svensson efterträds som ordförande i LDCs styrelse av Bengt Lörstad, som dock slutar redan 1998-12-31 för att bli rektor vid just Högskolan Kristianstad.
1998 hösten Lunds universitet lanserar en ny grafisk profil som omfattar bl a något ändrat sigill, ny logotyp samt regler för hur brevpapper, visitkort, web-sidor m m ska utformas.

Beslutas att LDCs namn ska vara just LDC. Tidigare har det fullständiga namnet varit Lunds datacentral för forskning och högre utbildning.

1998-12-01 Vid Lunds universitet har Snabb-LUNET tagit över all trafik från det tidigare LUNET-nätet. I det nya nätet erbjuds institutionerna dubblerade anslutningar med hastighet 100 Mbps. Till en början är det dock många som nöjer sig med enkel anslutning och 10 Mbps.

SUNET påbörjar uppgradering av det svenska universitetsnätet så att alla universitet och högskolor efterhand får dubblerade anslutningar med kapaciteten 155 Mbps. Linjerna i det nya nätet tillhandahålls av Banverket som sätter upp huvudnoder i Malmö, Göteborg, Stockholm och Sundsvall.

1999-01-01 LDC genomför en intern omorganisation för att bl a få en tydligare uppdragsorientering. Denna förändring kan ses som en följd av bl a den strukturutredning av driftverksamheten vid LDC som utfördes av externa konsulter under sommaren 1998.

Den formella operativa organisationen utgörs nu av tre enheter, där bl a personalansvar samlas:

  • Nätverk (datornät, nättjänster, datorhall, datasäkerhet m m)
  • Konsult och Service (rådgivning, utbildning, lokala konsulter, drift av mindre system m m)
  • Större uppdrag (primärt LU förvaltning och UB)

Bengt Holmberg blir ny ordförande i LDCs styrelse.

1999-01-01 Tandvårdshögskolan i Malmö överförs från Lunds universitet till Malmö högskola.
1999 april Vid Lunds universitet (liksom vid många andra myndigheter och företag) erbjuds personalen tillgång till hyresdatorer till förmånliga villkor, s k personalköp av datorer.
1999-05-03 En kraftig förändrad version av universitetets ekonomisystem, Orfi (Oracle Financials), tas i bruk. Systemet hanteras nu via en web-läsare (t ex Netscape) i Windows-miljö.
1999 juni En stor nätkonferens, TERENA-NORDUnet Networking Conference, arrangeras i Lund 7 - 10 juni 1999 i samarbete mellan europeiska TERENA, nordiska NORDUnet och Lunds universitet. LDC svarar för det mesta av infrastrukturen med bl a nätverk, datorer och videosändningar.
Dokumentation från konferensen finns bevarad i flera former, som text och videoinspelningar.
1999 juni LUNARC-gruppens superdator, en Cray/SGI parallelldator, byggs ut till mer än dubbla kapaciteten så att den får 100 processorer som dessutom är snabbare än de gamla. Datorn är placerad i LDCs datorhall.
1999 sommar Under sommaren installeras nya Unix-baserade serversystem för studenters användning i Student i Lund (StiL), tidigare kallat Studentdatorprojektet och Student@dator. Nya administrativa rutiner skapas efterhand bl a för en tätare koppling till LADOK studerandesystem.
1999 höst Mot slutet av hösten installerar LDC ett centralt backup-system för automatiserad backup-tagning. Systemet levereras av Proact. Det består av en Sun-server och bandrobot för max 326 DLT-band, som placeras i en annan byggnad än LDC. Men servern är ansluten via 1 Gbps fiberkabel direkt in i LDCs vanliga datorhall. Programvaran som används är Legato Networker (senare kallad EMC Networker).
1999 Under slutet av 1990-talet blir handdatorer (PDA, Personal Digital Assistant) alltmer populära. Dominerande leverantör är Palm med ett eget operativsystem Palm OS. Men det finns också andra leverantörer, ofta med Windows CE eller senare Pocket PC som operativsystem. En handdator synkroniseras i regel mot en persondator där man har programvara för kalender, adressbok, e-post etc.

Linux växer fram som ett alltmer accepterat operativsystem av Unix-typ för både små och stora datorer. Det fria operativsystemet skapades av Linus Torvalds, ursprungligen från Finland. Han styr fortfarande utvecklingen, men nu från USA.

Under 1999 intensifieras 2000-arbetet, dvs arbetet med att kontrollera och uppdatera program- och maskinvara för att klara övergången från år 1999 till 2000. Information kring 2000-problemet samanställs av både LDC och LU centralt.

2000-01-01 Vid nyår har LDC särskild jour- och beredskapsbemanning. Men övergången till år 2000 passerar utan några särskilda störningar alls. Under början av året upptäcks dock en del mindre problem i vissa system.
2000 vår Under våren drar LDC igång en Helpdesk. Denna ersätter väsentligen den tidigare Driftövervakningen vid LDC.

Intresset för bredband är stort i Sverige. I hyresfastigheter och bostadsrättsföreningar ordnas anslutningar via kabeltv-nät eller särskilda nya datanät. Flera företag agerar på marknaden. Den statliga IT-kommissionen presenterar information. Regeringen lägger fram en särskild IT-proposition.

Microsoft lanserar 2000-02-17 Windows 2000 som efterföljare till bl a Windows NT.

Apple lanserar en ny dator Apple Cube paketerad i en fläktlös, stilren och stram kubliknande låda. Den blir dock ingen större succé på marknaden.

2000 maj Ett första SAN-system (Storage Area Network) installeras vid LDC. I ett sådant system placeras skivminnen fristående från aktuella serversystem. Hopkoppling av skivminnen och serversystem görs via fiberkabel och särskilda fiberswitchar. Det första SAN-systemet vid LDC kommer från Compaq och används till en början enbart av Alpha-servrar för ekonomisystemet Orfi men efterhand även av Sun-servrar och Windows-servrar för andra applikationer.
2000 Napster är en programvara (skriven av Shawn Fanning, USA) som mycket snabbt får stor spridning i Internet-världen. Den kan användas till att från andra Internet-användare ladda ner MP3-filer innehållande musik. Musikförlag och andra reagerar och försöker via bl a juridiska processer stoppa Napster. Men bollen har börjat rulla vilket kan leda till att Internet blir ännu större för distribution av musik. I december har trafikvolymen i LUNET och mot SUNET dock växt så mycket att Napster-trafiken måste spärras i LUNET för att inte blockera annan trafik.
2000 jul-nyår Systemen som ingår i Student i Lund (StiL) uppgraderas med modernare programvara, baserad på produkter från iPlanet (ägt av Sun m fl) för bl a e-postsystem.
2001 Napster för olika efterföljare som också använder s k peer-to-peer computing, dvs direkt kontakt mellan två likvärdiga datorer. Trafikvolymen i LUNET och SUNET fortsätter att växa under året vilket tvingar fram en del förändringar i nätet, en extra SUNET-linje men också vissa begränsningar.
2001 mars Under tre dagar står LDC som värd för två konferenser inom SUNET-världen: SUNET TREFpunkt och SUSEC vårträff. Konferenserna samlar totalt drygt 100 deltagare. Båda Palaestra och Kulturen används för konferensen. Rektor Boel Flodgren invingningstalar på SUNET TREFpunkt. Konferensmiddagen ordnas i Bosjökloster med uppskattad underhållning av Boelspexarna.
2001 höst Microsoft lanserar en ny Windows-version Windows XP.

LUNARC säljer en del av sitt parallelldatorsystem till NSC (National Supercomputer Centre i Linköping). I stället sätter man våren 2002 upp ett s k Beowulf-cluster bestående av 65 snabba PC-datorer för parallellbearbetning.

2002 vår I budgeten för 2002 täcker LDCs intäkter inte kostnaderna. Detta leder till en översyn av olika verksamheter samt till att rationaliseringar och vissa nerdragningar diskuteras.

12 januari införs en moderniserad e-posttjänst för LU-anställda, baserad på nya Sun Unix-servrar och programvara från iPlanet (Sun). En viktig del i det nya systemet är en katalogserver (LDAP) med direkt koppling till LUs katalogsystem LUCAT 2000 (uppdaterat under hösten 2001). Även en kalenderprogramvara (iPlanet Calendar) installeras.

Leverantören "det nya HP" presenteras i maj 2002 som en sammanslagning av "gamla HP" och "gamla Compaq" sedan HP köpt upp Compaq. De flesta produktlinjerna löper dock vidare en tid framåt.

LUNET ansluts 4 juni 2002 till GigaSunet, det nya snabbare svenska universitetsdatornätet. I anslutningspunkterna är kapaciteten 2.5 Gbit/s medan ryggradsnätet (i princip ett antal ringar) har kapaciteten 10 Gbit/s.

2002 juli Universitetsbiblioteket byter produktionssystem för sitt katalogsystem från HP (HP 9000 med HP-UX Unix) till Sun (Sun 880 med Solaris Unix) för att bl a få bättre kapacitet. Programvaran kommer fortfarande från VTLS.
2002 aug Lennart Bensryd går i pension efter mer än 36 års arbete vid LDC.
2003 vår Under slutet av januari uppgraderar LDC sitt centrala backup-system genom att en ny och större bandrobot ersätter den gamla. Den nya är en StorageTek L700e med plats för 678 band av typ SuperDLT-1 (varje band rymmer 160 Gbyte data i okomprimerad form, uppemot det dubbla vid komprimering).

LUNARC sätter upp ytterligare ett PC-cluster bestående av 128 snabba PC-datorer för parallellbearbetning.

LUs egen modempool för uppringd anslutning till nätverket läggs ner i april 2003. I stället hänvisas till andra Internet-operatörer för uppringd anslutning eller fast bredbandsanslutning. Ett separat avtal tecknas med GlobeCom om uppringd Internet-anslutning för både anställda och studenter.

På grund av överbelastning i centrala delar av nätverket vid LU blir det tvunget att införa begränsningar mot användning av s k peer-to-peer kommunikation som en del programvara använder för nerladdning av musik, film m m. Trafikvolymen från främst studentbostadsnäten minskar drastiskt efter detta.

Microsoft släpper under våren en ny Windows-version, Windows Server 2003.

Apple lanserar en tjänst iTunes Music Store för distribution av musik, som väcker stort intresse. För varje nerladdad låt betalar man ca 1 USD. Till en början finns tjänsten endast för nyare Mac-datorer med operativsystem Mac OS X och för kunder i USA.

2003 höst Spridning av skräppost (oönskad e-post, sk spam) liksom spridning av datavirus via e-post blir ett allt större problem. Särskilda programvaror installeras för central kontroll. För "spam" görs en märkning av misstänkt e-post, mottagaren får sedan ta ansvar för lämplig åtgärd (automatisk eller manuell filtrering).

LDC flyttar i omgångar de flesta datorsystem till TietoEnators tidigare lokaler på Margaretavägen 1A (nära Baravägen) i Lund. Här finns en modernare datorhall, med tillgång till bl a dieseldrivna generatorer för reservelkraft, automatisk brandsläckning m m. Personalen flyttar in senare, efter sommaren 2004.

LUNARC sätter upp ett tredje PC-cluster bestående av 100 snabba PC-datorer för parallellbearbetning (Intel P4 processor 2.8 GHz, 2 GByte DDR400 minne). Likadana uppsättningar med beräkningsservrar finns på fem andra orter (Göteborg, Linköping, Stockholm, Uppsala, Umeå). Alla dessa ingår i SweGrid-samarbetet.

Stora IT-dagen 2003-11-19 utformas detta år som ett samarrangemang med Upphandlingsgruppen och Reseverksamheten vid LU. Detta medför bl a att mässan blir större än vanligt.

2003 dec Sten Weijdegård slutar som datachef vid LDC 2003-12-31 (efter att 6-årsförordnande löpt ut). Han övergår till annan verksamhet vid LU.

Gunnar Knutsson går in som tf datachef från 2004-01-01.

2004 vår GigaLUNET är ett projekt som rullar igång under 2004. Det ska leda fram till en kraftig uppgradering av det lokala LUNET-nätet under 2005-2006.

Under året görs en stor satsning på att skapa en "God Datormiljö för Förvaltningen - GDF". Denna bygger på enhetlig maskin- och programvara, centrala server-system och central kontroll och support via LDC. Ca 400 datorarbetsplatser av denna typ sätts upp vid LUs centrala förvaltning.
Senare marknadsför LDC motsvarande lösning till andra intresserade kunder under namnet "EGA - En God Arbetsplats".

2004 sommar En separat mail-gateway (bestående av flera parallella servrar) sätts upp för central spam- och viruskontroll av e-post. Lunds universitet börjar, allra först i Sverige, att använda en metod Greylisting för att reducera mängden skräppost. Förbluffande resultat nås, 90-95% av skräpposten är borta!
2004 höst Omkring 1 september flyttar all personal in i LDCs nya byggnad på Margaretavägen 1 A. Efterhand töms de gamla lokalerna på Sölvegatan 18. Den 22 oktober ordnas "Öppet hus" för att visa upp de nya lokalerna.

Johnny Nilsson börjar som datachef vid LDC 2004-11-15.

Stora IT-dagen 2004-11-17 arrangeras i samarbete med bl a Upphandlingsgruppen vid LU och kampanjen VinnEnergi.

2004 dec Datorstyrelsens mandattid går ut vid årsslutet och ingen ny styrelse tillsätts. LDC avses i fortsättningen verka på egen hand, dock planeras någon form av IT-strategiråd.
2005 vår Metoden att begränsa mängden skräppost (spam) med Greylisting, uppmärksammas på olika håll.
Tidningen Ny Teknik skriver 2005-03-02 om universitetens användning av grålistning, särskilt om Lunds universitet, som var först igång i Sverige.
En presentation om erfarenheter av Greylisting vid Lunds universitet görs av Torgny Hallenmark vid en konferens TERENA Networking Conference 2005 med totalt mer än 500 deltagare från i huvudsak Europa men även övriga världsdelar.

Arbetet med att förändra universitetsdatanätet LUNET fortsätter bl a inom projekten GigaLUNET och CFL (Centralt Funktionsansvar för Lokala nät). Ett viktigt steg i detta arbete är Rektors beslut ang IT-infrastruktur för LU, taget 7 april 2005. Beslutet medför ett tydligare och mer samlat ansvar för universitetets datanät.

2005 höst 1 september 2005 görs en anpassning av organisationen vid LDC som nu uppdelas i följande fyra operativa avdelningar:
  • Desktop   (Desktop Management)
  • Nätverk   (Network Operations)
  • Server   (Server Operations)
  • System   (Application Management)
Samtidigt överförs teknisk telepersonal från Televäxeln (inom Serviceenheten) till LDC.

Stora IT-dagen 30 november arrangeras i vanlig ordning av LDC i samarbete med bl a UPV Upphandling vid LU. En satsning görs på publikdragande talare som Jonas Birgersson (vd Labs2), Peter Kopelman (vd Microsoft Sverige), Don Page (en av männen bak ITIL), Peter Honeth (förvaltningschef vid LU).

2006 vår LDC satsar, liksom många andra IT-organisationer, på att använda ITIL (av IT Infrastructure Library) för att få en bättre och effektivare IT serviceverksamhet. Detta är en del i ett kvalitetsprojekt vid LDC.
ITIL, som ibland beskrivs som dokumenterat sunt förnuft, omfattar ett antal moduler av vilka LDC börjar med Service Management innehållande bl a Incident Management, Problem Management och Change Management.
Som ett led i ITIL-anpassningen så omvandlas efterhand LDC Helpdesk till att bli en s k Servicedesk.

GigaLUNET är LUs nya snabba nätverk. Projektet går under 2006 in i en intensiv fas för att ordna ny anslutning till alla institutioner och övriga avdelningar.
Mycket nya rör för fiberkabel grävs ner under vinter och vår (med uppehåll för lång period med tjäle i marken).
Aktiv utrustning i nätet (routrar, switchar) kommer från Extreme Networks.
Det nya nätet får två centralpunkter där aktiv utrustning placeras och dit alla fiberkablar dras.

Studentbostadsnäten i Lund kopplas bort från universitetsnätet LUNET och ansluts i stället till olika Internet-operatörer. Motsvarande uppdelning av datanäten för olika användargrupper genomförs på de flesta svenska universitet.

30 juni 2006 slutar Arne Sundström som IT-chef vid LU och går i pension. Han har då arbetat i 40 år med IT-verksamhet vid LU, en stor del av tiden i ledande och drivande befattningar som dels datachef vid LDC, dels IT-chef vid LU. Han har även varit aktiv i ett antal projekt, utredningar, konsortier mm i universitetsvärlden. Dessutom har han under många år suttit i styrelser för nätverksorganisationer som SUNET (det svenska universitetsdatornätet) och TERENA (paneuropeiska universitetsnät).

1 juli 2006 går John Westerlund in som vikarierande IT-chef vid LU. Från 1 september 2006 agerar han vikarierande IT-strateg i samband med att nedanstående förändringar genomförs.

2006 höst En översyn görs av den universitetsgemensamma IT-organisationen vid LU. Under 2006, i huvudsak från 2006-09-01, genomförs vissa förändringar:
  • Renodla beställar- och utförarfunktionerna med en uppdelning av strategiska och operativa roller.
  • Införande av CFL (centralt funktionsansvar för lokala nät) ses som viktigt.
  • IT-enheten upphör som enhet. Istället inrättas en IT-strateg (1-2 personer) för strategi, samordning och gemensamma beställningar.
  • LDC tar över ägande av viss gemensam utrustning, t ex nätverk, servrar, telefonisystem.
  • LDC får ett utökat operativt ansvar för utveckling och drift av universitetsgemensam IT-infrastruktur.
  • Ett IT-råd inrättas för främst infrastrukturfrågor.
  • Institutioner driver sin egen IT-verksamhet som tidigare.
  • Bättre uppföljning av IT-kostnader för hela LU ska eftersträvas.
2006-10-16 Det är 50 år sedan SMIL (SifferMaskinen I Lund) togs i drift. 50-årsjubiléet av SMILs tillkomst uppmärksammas bl a genom två seminarier 16 oktober 2006 där 50- och 60-talets datorpionjärer berättar om användning, funktion, tidsanda och SMILs betydelse. Videodokumentation från detta tillfälle kommer att läggas ut.
2006-11-22 Stora IT-dagen 22 november arrangeras av LDC i samarbete med Inköp och Upphandling (Ekonomienheten) vid LU. Som externa talare medverkar bl a Bo Dahlbom (IT-universitetet Göteborg, Regeringens IT-politiska strategigrupp), Sten Minör (Sony Ericsson) och Arvid Welin (Verva).
2007 vår Under våren 2007 sätter LUNARC upp ytterligare ett PC-cluster bestående av 252 snabba PC-datorer för parallellbearbetning (Intel Xeon 5160, 3.0 Ghz). Systemet byggs med IBM bladservrar innehållande 252 processorer med vardera 4 kärnor. Man kan alltså i bästa fall använda 1008 beräkningsenheter och systemet döps därför till Milleotto. Systemet producerar så mycket koncentrerad värme att vattenkylning installeras i kabinettens bakdörrar.

Som ny IT-strateg, nu med titel utvecklingsstrateg, vid LU tillträder Karl Ageberg 1 maj 2007. John Westerlund arbetar även fortsatt med frågor kring IT-strategi och liknande. Båda är placerade inom Planeringsenheten vid LU.

Under våren och sommaren görs stora förändringar i Ladok-systemen (studerandesystem):

  • Efter flera certifieringsomgångar har LDC utsetts till en av tre driftcentraler för Ladok (övriga är Uppsala och Umeå). Avsikten är också att viss samverkan ska ske mellan dessa driftcentraler.
  • För 7 lärosäten i södra Sverige (Lund, Malmö, Kristianstad, Halmstad, Blekinge, Växjö, Kalmar) görs byte av driftmiljö från gamla servrar med Tru64 Unix till nya HP bladservrar med Linux som operativsystem.
  • 6 lärosäten i västra Sverige (Göteborg, Borås, Trollhättan, Skövde, Karlstad) flyttar sin drift från Göteborg och Karlstad till LDC i Lund. Här hanteras nu Ladok-driften för totalt 13 universitet och högskolor i södra och västra Sverige.
  • Under sommaren är alla Ladok-system nerstängda under en vecka för s k Bologna-konvertering. Denna innebär bl a en omräkning av alla poäng för kurser till högskolepoäng enligt EUs Bologna-direktiv.
2007 höst Carl-Erik Fröberg avlider 1 oktober 2007 efter en tids sjukdom. Han kan ses som initivtagare till mycket inom den tidiga IT-utvecklingen i Lund. Det gäller t ex SMIL (Lunds första dator), framväxten av en institution för Numerisk analys (senare Informationsbehandling och Datalogi), efterhand tillkomsten av LDC som datacentral m m.

Under hösten betraktas det gamla lokala nätverket för Lunds universitet, SnabbLUNET, vara avvecklat. Därmed har det nya nätet GigaLUNET tagit över helt och hållet. Vid en ceremoni 11 oktober deltar förre IT-chefen vid LU, Arne Sundström, och klipper med en kraftig avbitare av den sista förbindelsen mellan två Cisco-routrar i gamla SnabbLUNET.

Under 2007 uppgraderar LDC åter igen det centrala backup-systemet. En ny och större bandrobot sätts in (med plats för ca 700 magnetband av typ LTO-3, varje band rymmer 400 Gbyte data i okomprimerad form). Vidare används också ca 15 Tbyte skivminne för lagring av backup. Utrustningen placeras i en alternativ datorhall. Både maskinvara och programvara (Data Protector) levereras av HP.

2007-11-21 Stora IT-dagen 21 november arrangeras i vanlig ordning av LDC. Denna gång i samarbete med Inköp och Upphandling (Ekonomienheten), CED (Centre for Educational Development) och nya Kongresscentrum vid LU. Arrangemanget hålls detta år i Palaestra och AF-borgen (Stora salen). Som moderator under dagen medverkar Kryddan Peterson och som extern talare deltar Alan Greenberg från Apple som talar om "Podcasting - Access to Learning".
2008 vår Under våren 2008 sätter LUNARC upp ett nytt PC-cluster av snabba PC-datorer för parallellbearbetning. Det nya systemet, bestående av Dell bladservrar, ersätter ett äldre system ingående i SweGrid.
2008-05-07 usiLUmas start IT-samrådsgruppen usiLUmas arbetar med gemensamma IT-frågor för Lunds universitet (LDC, Medicinska fakulteten m fl), Universitetssjukhuset i Lund (USiL), Universitetssjukhuset MAS i Malmö (UMAS) och Region Skåne (ITT m fl).
Sedan hösten 1999 har Leif G Salford (Neurokirurgi Lund) varit ordförande i gruppen. Den 7 maj 2008 lämnar han över ordförandeskapet till Holger Luthman (Medicinsk genetik, Malmö).
2008-11-20 Stora IT-dagen 2008 arrangeras liksom året före vid LUs Kongresscentrum. Seminarier hålls i Palaestra och en leverantörsmässa i AF-borgen (Stora salen). Som moderator medverkar Claes Virdeborn. Tema för årets IT-dag är "Grön IT".
2009-01-01 Efter drygt tre år med endast mindre förändringar införs en ny LDC-organisation 1 januari 2009. Målet är bl a förbättrad samverkan med kunder/användare, ökad fokus på driftsäkerhet och snabbare införande av nya tjänster. Den nya organisationen ska underlätta att hantera den tillväxt som LDC genomgått under de senaste åren, då antalet personer ökat från ca 45 till drygt 70.
LDC indelas nu i tre operativa avdelningar: Drift, Kund & Tjänst samt Administration. Inom avdelningarna görs en indelning i team och funktioner
  • Drift   (chef: Johan Johansson)
    • Team Applikation (e-post mm)
    • Team Centrala system (Ladok, Orfi, Primula mm)
    • Team Kommunikation (nätverk, tele mm)
    • Team Närservice (arbetsplatser)
    • Team ServiceDesk
    • Team Teknisk plattform (servrar, lagring, backup mm)

  • Kund & Tjänst   (chef: Jan-Inge Månsson)
    • IT-arkitektur
    • IT-säkerhet
    • Kundansvar
    • Marknadsföring
    • Licenshantering
    • Projektledning
    • Tjänsteansvar
    • Team Systemutveckling

  • Administration   (chef: vakant)

Från 2009-01-01 ingår LDC organisatoriskt som en enhet i LUs gemensamma förvaltning. LDC bildar tillsammans med LU Byggnad och LU Service en sektion Byggnad - IT - Service som ses som en bas för utökad inbördes samverkan.

2009 vår Under våren 2009 utförs en del om- och tillbyggnader av LDCs lokaler på Margaretavägen:
  • Påbyggnad med en tredje våning (något indragen) på existerande hus: Detta för att kunna inrymma en ökad mängd IT-personal.

  • Mindre ombyggnad av lokaler och förstärkning av tekniska system för el, kyla och ventilation görs för att kunna hantera fler och större beräkningssystem för LUNARC. En av datorhallarna kommer att utnyttjas enbart för LUNARC-system. Dessa system består av clustrade bladservrar och kräver stor kylkapacitet direkt i kabinetten.
2009-03-01 Det gemensamma e-postsystemet för LU läggs om. Tidigare har ett Unix-baserat system använts (med SunONE programvara) parallellt med ett Windows-baserat system (med Exchange för EGA-persondatorer). Nu slås dessa system samman i ett nytt och modernare system baserat på Microsoft Exchange 2007. Vid omläggningen är den totala volymen av alla mailboxar 2 TByte (= 2 000 GByte).
2009-08-17 LDC-husets nya tredje våning är färdig och inflyttning påbörjas. Den nya våningen har byggts till ovanpå LDC-huset vid Margaretavägen.
2009-09-01 Ett projekt Samordnat IT-stöd vid LU påbörjas. Det ska identifiera behov och föreslå åtgärder för bättre samordning av IT-stöd inom hela LU. Projektet ska arbeta under 2009-2010 med Johnny Nilsson som projektledare samt Birgitta Lastow och Anders Sjöö som biträdande projektledare.
Från 2009-09-01 släpper Johnny Nilsson därmed ansvaret för LDC som datachef. Vikarierande datachef blir Johan Johansson.
2009-11-26 Stora IT-dagen 2009 arrangeras i Kårhuset vid LTH. Detta är 25:e gången som IT-dagen anordnas (namnet har varierat under åren). Tema för årets IT-dag är därför "25 år IT".
Som föreläsare medverkar bl a Per Eriksson (rektor LU), Skotte Mårtensson (LTH), Mats Lindoff (innovationschef LU, tidigare vid Ericsson och Sony Ericsson), Marita Ljungqvist (SOL LU) och Camilla Hending (Paradigmmäklarna). Claes Virdeborn är moderator under dagen.
2010-01-01 På begäran av LUs ledning (rektor) inför LDC en beredskapsverksamhet för vissa mycket kritiska system. Primärt gäller detta för det LU-gemensamma e-postsystemet. Automatiskt larm kan gå till LDC-personal kvällstid (till kl 22) samt under veckoslut och helger.
2010-07-01 Inom projektet Samordnat IT-stöd vid LU fortsätter arbetet. Under sommaren lämnar Johnny Nilsson dock uppdraget som projektledare. En orsak anges vara att han ser det svårt att genomföra de förändringar som diskuterats. De biträdande projektledarna Birgitta Lastow och Anders Sjöö övertar rollen som projektledare under projektets återstående tid.
2010-11-17 iBITS logo iBITS 2010 arrangeras som efterföljare till Stora IT-dagen. Avsikten är att arrangemanget bättre ska behandla de tjänster som servicenheterna inom Sektion BITS arbetar med. Dessa enheter är LU Byggnad, LDC (IT-service) och LU Service. Dessutom medverkar gruppen för "Inköp och upphandling".
Denna gång hålls seminarierna i Palaestra och en leverantörsmässa i själva universitetsbyggnaden (atrium med omgivande lokaler).
Som föreläsare medverkar bl a Marianne Granfelt (förvaltningschef LU), Sven Strömqvist (vicerektor LU), Yngve Cerenius (MAX-lab LU) och Peter Arnfalk (Internationella miljöinstitutet LU). Moderator under dagen är Erik Neppelberg, som var karnevalsgeneral för Lundakarnevalen 2010. Därför förekommer under dagen mindre inslag från karnevalen.
Arrangemanget spelas in på video. Under dagen används för första gången även Twitter för att direkt få in synpunkter och frågor.
2010-12-31 Projektet Samordnat IT-stöd vid LU avslutas vid årsskiftet. Man lämnar en slutrapport som föreslår vissa åtgärder för att få en bättre samordning av IT-verksamheten och ett bättre samarbete mellan IT-personal på olika avdelningar. Ett avslutande seminarium hålls med många deltagare.
För fortsatta förändringar krävs dock vissa beslut av LUs ledning.
2011-01-01 Datachef Johnny Nilsson, som varit tjänstledig från 2009-09-01 för uppdrag som projektledare utanför LDC, lämnar sin tjänst under början av 2011 och går åter till kommersiell IT-verksamhet (vid Hypergene AB i Malmö). Från årets början 2011-01-01 blir Johan Johansson ordinarie datachef, nu med titeln IT-chef.
2011 januari Område S (Samhällsvetenskap) lägger över större delen av sin IT-verksamhet i Lund till LDC. Det gäller enheter som tidigare haft sitt IT-stöd genom gruppen "IT-service S". Dessutom ingår Socialhögskolan.
Tre personer som tidigare arbetat inom den gemensamma gruppen "IT-service S" flyttar i och med detta över till LDC.
2011 februari Under början av 2011 flyttar all telefoniverksamhet vid LU över till LDC. Nu är det växelpersonalen som flyttar från LU Service till LDCs lokaler, intill Servicedesk (som numera kallas LU Servicedesk). I första skedet flyttas funktionen fysiskt, i nästa steg avses även ansvaret för funktionen bli överfört.
2011 maj Efter utförliga förberedelser görs en uppgradering av det gemensamma e-postsystemet för LU till nya sevrar och ny programvara, Microsoft Exchange 2010. Den totala volymen av alla mailboxar är nu uppe i ca 8 TByte (= 8 000 GByte).



 

  LDC startsida
Styrelse och ledning vid LDC
  LDC – Lunds universitet
 

LDC-chefer

Period Namn Titel
1968-04-01 - 1980-06-26 Ingemar Dahlstrand Datachef
1980-10-03 - 1992-06-30 Arne Sundström Datachef
1992-07-01 - 1993-03-31 Lennart Bensryd Datachef (tf)
1993-04-01 - 1996-10-20 Marianne Hassel Datachef
1996-10-21 - 1997-08-17 Bengt E Y Svensson Datachef (tf)
1997-08-18 - 2003-12-31 Sten Weijdegård Datachef
2004-01-01 - 2004-11-14 Gunnar Knutsson Datachef (tf)
2004-11-15 - 2010-12-31 Johnny Nilsson Datachef
2009-09-01 - 2010-12-31 Johan Johansson Datachef (vik)
2011-01-01 - Johan Johansson IT-chef

 

Lokal datanämnd och STUD-styrelse

Vid datacentralens start 1 juli 1965 finns en lokal datanämnd, under ledning av Stig Hammar, vid Lunds universitet.
1 juli 1968 inrättas en gemensam styrelse för alla universitetsdatacentraler i Sverige. Denna kallas STUD (Styrelsen för universitetens datacentraler). Stig Hammar från Lunds universitet är verkställande ledamot i STUD-styrelsen och utgör tillsammans med Ingemar Dahlstrand också ett verkställande utskott för LDC. STUD verkar under tiden fram till 30 juni 1977.

 

Datorstyrelse

Datorstyrelsen inrättas från början som en styrelse under Styrelsen för södra högskoleregionen, men det direkta verksamhetsansvaret överlåts på Styrelsen för Lunds universitet. Efterhand avvecklas högskoleregionerna. Från 2005-01-01 finns ingen datorstyrelse.

Ordförande i datorstyrelsen
Period Namn
1977-07-01 - 1978-06-30 Interimsstyrelse
1978-07-01 - 1980-06-30 Stig Hammar
1980-07-01 - 1985-06-30 Karl Johan Åström
1985-07-01 - 1986-06-30 Håkan Westling
1986-07-01 - 1989-06-30 Kjell Åke Modéer
1989-07-01 - 1992-08-31 Gustaf Olsson
1992-09-01 - 1998-08-31 Bengt E Y Svensson
1998-09-01 - 1998-12-31 Bengt Lörstad
1999-01-01 - 2004-12-31 Bengt Holmberg

 

Central IT-ledning vid LU

Centralt vid Lunds universitet finns det en funktion för IT-ansvar som ligger nära universitetsledningen. Detta är i huvudsak en funktion med ansvar för mer övergripande policy, strategi, ekonomi, beställningar mm. Titeln varierar under åren.

Period Namn Titel
1992-07-01 - 2001-12-31 Arne Sundström AU-chef
2002-01-01 - 2006-06-30 Arne Sundström IT-chef
2006-07-01 - 2006-08-31 John Westerlund IT-chef (vik)
2006-09-01 - 2007-04-30 John Westerlund IT-strateg (vik)
2007-05-01 - Karl Ageberg Utvecklingsstrateg/CIO




 

  LDC startsida
Tyngre beräkningsresurser i Lund
  LDC – Lunds universitet
 

System för tyngre beräkningar

Särskilda system för tyngre beräkningar har funnits sedan 1985. Från november 1986 har denna verksamhet drivits i LUNARCs regi.

Från Till Namn Utrustning Kapacitet
Jan 1985   KCVAX + FPS VAX och FPS-164 11 Mflops
Nov 1986 1991 Helios IBM 3090 med vektortillsats 110 Mflops
1991     IBM RS/6000, lokalt vid inst  
Maj 1998     Cray / SGI (Silicon Graphics) 100 noder ?
Apr 2002 Nov 2006 WhenIm64 NoName PC cluster,
AMD Athlon XP @ 1.6 GHz
64 noder
Feb 2003 Nov 2006 Toto7 Dell PC cluster,
Intel P4 @ 2.53 GHz
128 noder
Nov 2003 Apr 2008 Sigrid
(SweGRID)
PC cluster,
Intel P4 @ 2.8 GHz
100 noder
Nov 2005 Dec 2007 Sweet16 PC cluster,
AMD Opteron @ 2.4 GHz
4 x 4 noder
Feb 2005 Okt 2008 Docenten PC cluster,
AMD Opteron 148 (64-bit) @ 2.2 GHz
200 x 1 + 10 x 2 noder
Mar 2007   Milleotto IBM blade-centre cluster,
2 st dual-core Intel Xeon 5160
(64-bit) @ 3.0 GHz
252 x 2 x 2 noder,
12 Tflops
Okt 2008   Siri
(SweGRID)
Dell blade cluster,
Intel Xeon 5430 @ 2.66 GHz
64 x 8 noder
Dec 2008   Iris Dell blade cluster,
Intel Xeon 5430 @ 2.66 GHz
16 x 8 noder
Okt 2009   Nytt system
HP PC cluster 216? noder


Torgny Hallenmark LDC, 2011-08-14